MARCHING (DEL 7)
Kategori: Marching (in the name of love)
- Har vi allt då? Jag kröp ner under filten bredvid Emma.
- Ja, kör nu, sa Bea och gjorde samma sak.
- Som ni vill, sa Malin och körde igång filmen.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade av att mobilen ringde och kollade på displayen, mamma. Jag svarade med trött röst.
”-ja”
”-hej, gumman, sover du än?”
”-ja” sa jag igen.
”-oj då, förlåt om jag väckte dej, men jag tänkte fråga om vi ska gå på stan idag?”
”-aa, visst, men jag har inte gått upp än” sa jag och gäspade.
”-nejdå, ingen stress, jag ska duscha och så först” sa hon glatt.
”-okej, vi hörs sen då”
”-ja, hejdå”
”-hejdå”
Jag la på och satte mej sakta upp i sängen. Tjejerna hade åkt hem vid tre i natt och jag var fortfarande väldigt trött. Men klockan var halv två så jag klev upp ändå och gick direkt in i duschen.
*
- vart är hon? Sa jag tyst för mej själv.
Jag hade väntat på mamma i en kvart nu, där vi skulle mötas.
Precis när jag skulle ta upp mobilen för att ringa till henne kom hon springandes.
- Förlåt gumman, sa hon och kramade mej.
- Det gör inget, svarade jag och kramade henne tillbaka.
- Det var bilkö, sa hon och vi började gå längst gatan.
Efter några timmars shopping, satte vi oss på ett mysigt café och fikade.
- När kommer Eric då? Mamma drack från sin kaffekopp.
- I natt, svarade jag och log lite.
- Mhm, du tar det väl försiktigt? Sa hon sen.
- Med vad?
- Allt, duvet när man är 18 år så…
Samma gamla tjat.
- Jag är inte 18, svarade jag.
- Nej men snart.
- Äh, förlåt, sa hon direkt efter och log.
- Det är lugnt, svarade jag.
- Har du funderat på körkort då? Mamma kollade på mej.
- Nej, eller jo, fast jag ska inte ta det än, sa jag och log.
- Nähä, det bestämer du ju själv så.
Min mobil började ringa och jag tog den från bordet och satte den mot örat.
”-hej” sa jag glatt, jag visste att det var Eric.
”-hej, sötnos” svarade han och skrattade till.
”-vad gör du?” fortsatte han.
”- jag fikar med mamma, du då?”
”- jag ska snart åka”
”- bra” svarade jag kort.
”- haha, varför då?”
”- jag saknar dej” sa jag och mamma började le.
”- jag saknar dej med, men snart är jag hemma” sa han.
”- mm, vi ses väl i natt då”
”- det ser jag fram emot” svarade Eric flörtigt.
”-haha, lägg av”
”- meh, okej då, vi ses ikväll, jag måste gå nu” sa Eric.
”- okej, hejdå”
”- jag älskar dej” svarade jag och log.
”-puss”
”puss” sa jag och suckade glatt.
”- och kram” fortsatte han.
”- ja Eric, puss, jag älskar dej, kram, hejdå” sa jag och skrattade.
”- hejdå” svarade han, skrattade högt och vi la på.
Vi fikade klart innan mamma körde mej till affären och hjälpte mej att handla.
*
Jag plockade upp alla varor och bytte om till mjukisbyxor och ett utav Eric’s linnen. Klockan var liter över åtta och jag var jättetrött. Jag tog av mej byxorna och kröp ner under täcket och somnade sakta.
ERIC’S PERSPEKTIV LITE TIDIGARE:
- Eric? Vi måste gå på nu, sa Tomas och pekade med tummen mot ingången till flyget.
- Jaja, jag kommer, sa jag och la ner mobilen.
Jag hade precis ringt till Nora.
Vi gick och ställde oss bland alla andra människor som skulle på planet hem till Sverige igen.
*
- ska du ha något? Json kollade på mej och log.
- nä, svarade jag och log tillbaka.
Tomas och resten av gänget satt längre back i planet medans jag och Json satt här.
- Vad händer nu då? När vi kommer hem? Frågade Json och tog en klunk av sin dricka.
- Träna, som fan, svarade jag och tog flaskan ur hans hand och drack ur den.
- Mhm, hur långt är det kvar då?
- Tills?
- Turnén börjar.
- 8 månader, svarade jag och gav tillbaka flaskan.
- Ska du dansa varje dag i åtta månader? Frågade Json och stirrade på mej.
- Nej, såklart, jag ska dansa i fem månader, svarade jag och flinade.
- Och dom andra tre då?
- Duvet, allt annat som ska fixas, kläder och sånt.
- Allt det tråkiga, haha.
- Nej, det mindre roliga haha, svarade jag och skrattade.
*
Tomas stannade bilen två meter utanför porten. Jag klev ur och mötte Tomas vid bagageluckan.
- Du är ledig imorgon, sa han och gav mej min väska.
- Tack, svarade jag och tog väskan över axeln.
- Vi ses på tisdag, TIDIGT, sa han och skrattade.
- Självklart, svarade jag och öppnade portdörren.
Jag gick uppför trapporna och stannade utanför dörren för at leta upp nycklarna.
Jag kände i alla fickor. Dom kan väl inte vara borta? Jag rotade igenom hela väskan utan att hitta någonting.
Klockan var ju tre på natten, inte en chans att Nora skulle vara vaken nu, och jag ville inte väcka henne heller.
Fan.
---------------------------------------------------------------------------
kapitel 7 nu, haha hoppas jag blir bätre på dethär med att lägg upp oftare! <3
Vad tycker ni?
KOMMENTERA <3
Tck, för att ni läser min blogg <3
//Rebecca
