TIMELESS-KAPITEL-33
Kategori: Timeless
Vi satte oss och fikade och pratade gamla minnen och framtiden och allt möjligt. Vi pratade i sju timmar oavbrutet eftersom att personalen sa att dom stängde sju och vi hade suttit här sen halv tolv. Klockan var nu halvsju och vi var på väg hem, jag och Calle till mej och Eric, och Ebba hem till sej. Eric hade ringt och frågat och vi ville följa med till J-son ikväll eftersom han skulle dit med jag och Calle hade bestämt att vi skulle se på film.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
EN MÅNAD SENARE ALICE’S PERSPEKTIV:
*RING*
”Alice”
”- hej, Alice det är mamma”
”- jo jag hör det haha”
”- vad gör du?”
”- jag vilar och väntar på Eric”
”- jasså, vart är han då?”
”- handlar”
”- vad gör ni då?” fortsatte jag.
”- ingenting, pappa jobbar och Anton sitter med datorn.”
”- haha som vanligt då” svarade jag och log.
”- haha aa, men vi ses väl på kalaset imorgon?”
”- så länge jag inte föder barn så”
Hon skrattade och vi sa hejdå och jag la mej ner i sängen igen.
Det var midsommarafton imorgon, ett år sedan jag träffade Eric, och om två veckor är det ett år sedan vi blev ihop. Tomas skulle ha kalas som vanligt och jag och Eric skulle dit.
- Jag är hemmaaaa, Eric tittade in i sovrummet.
Han gick in och satte sej på sängkanten och gav mej en underbar kyss.
- Hur mår mina älsklingar? Han smekte magen och jag la min hand över hans.
- Vi mår bra, sa jag och log.
- Vad lagar mästerkocken för mat idag då? Fortsatte jag.
- Han lagar pizza, haha, han gav mej en kyss och hjälpte mej upp ur sängen.
*
NÄSTA DAG ERIC’S PERSPEKTIV:
Alice hade gått ut med Ebba för att hitta något att ha på sej ikväll och jag hade duschat och sovit nästa bara. Jag var ganska stressad och ville att Alice skull komma så vi kunde göra oss klara.
*RING*
”MEN JAA”
”- hej på dej med du” det var Alex som ringde, han skulle också till Tomas ikväll.
”- ah, förlåt asså jag är så jäkla stressad” sa jag.
”- varför?”
”- vi ska åka snart och Alice svarar inte på mobilen”
”- det börjar om fem timmar” sa Alex lugnt.
”- ja men tänk om det har hänt något? Hon svarar ju inte” sa jag lite oroligt.
”- nej vi mötte henne nyss och hennes batteri hade dött, det är därför jag ringer”
”- jaha, okejdå sa hon nått mer?”
”- nej, men hon borde vara hemma snart för det var en jävla kö så bussen kunde inte köra, vi kom också hem nyss”
”- ja, okej tack för att du ringde”
Jag la på och precis då öppnades dörren.
- Här står du i handduk, sa Alice glatt.
- Ja, hehe.
Hon satte sej ner på pallen och drog av sej skorna, hon sträckte fram mobilen.
- Skulle du kunna sätta den på laddning, jag ska duscha, sa hon och log.
- Självklart, behöver du hjälp? Hon skakade på huvudet.
*
Alice hade köpt en underbart fin klänning som passade henne prefekt nu.
Den var rosa med ett rosa sammetsband över magen.
Jag hade tagit på mej en marinblå skjorta och svarta jeans.
ALICE’S PERSPEKTIV:
Jag sminkade mej och lockade håret.
jag tittade mej i spegeln, det blev faktiskt väldigt fint.
Jag gick ut från toan och möttes av Eric, jag kunde inte göra mer än att stirra på honom, han var så underbart vackert sjukt snygg och söt. Han stirrade på mej med och han kollade på mej från topp till tå.
- Du är så underbart vacker, sa han och kysste mej länge.
- Detsamma, svarade jag och han kysste mej på pannan.
TVÅ TIMMAR SENARE ALICE’S PERSTEKTIV:
Eric parkerade bilen en bit bort eftersom att det var ganska mycket folk där, jag hade tagit på mej mina svarta jeffrey campbell skor med nitar och jag hoppades att jag skulle kunna gå i dom. Jag och Eric klev ur och tog varandras händer och gick mot huset.
- Alice, Eric, välkomna, sa Tomas och gav oss varsin kram
- Tack, sa jag och log stort.
Vi gick och hälsade på många andra men min familj hade inte kommit än, vi gick vidare men jag blev trött och vi satte oss ner på en bänk vid borden.
*
Jag och Eric hade suttit här i tio minuter och vi satt och pratade med Alex och Carolina när jag såg mammas och pappas bil komma och parkera.
- Där kommer dom Eric, sa jag och pekade mot bilen.
- Vi ska gå nu, men vi ses senare, sa Eric och reste sej upp.
Han sträckte fram sin hand och hjälpte mej upp innan han la armen runt min midja och vi gick bort för att möta min familj.
- Aliiiceee, Anton kramade mej länge innan han släppte mej och hälsade på Eric.
- Vad stor du har blivit, sa mamma och det rann en tår nerför hennes kind.
Jag kramade mamma och pappa innan dom gick för att hälsa på andra och vi gick till några som Eric kände och satte oss vid dom. Anton gick bort till Alex och plötsligt såg jag ett ansikte jag kände igen, jag fick ingen bra känsla av personen och jag märkte hur hon stirrade på mej men jag brydde mej inte utan tog Eric’s hand och tänkte på annat.
*
Tjejen hade tittat på mej och jag hade svårt att koncentrera mej på annat, hon hade pratat med mamma och pappa och dom verkade inte så glada över att hon var här.
Vi hade ätit och pratat och haft väldigt roligt. Som förra året satt jag och Eric kvar när dom flesta dansade och Eric kysste mej och sa:
- Kommer du ihåg när vi satt här förra året? Han log och kysste mej igen.
- Hur skulle jag kunna glömma? Sa jag och kysste honom länge.
Jag såg tjejen i bakrunden och släppte Eric’s läppar.
- Vad är det? Han kollade åt det hållet jag nu stirrade åt.
- Alice? Fortsatte han.
- Ja… öhm…
Jag tittade noga på henne igen, jag hade inte sett henne på flera år, inte sen den dagen för kanske 10 år sedan när hon knackade på hemma hos oss men pappa fick henne att gå. Jag visste vem det var nu. Det var Anton’s biologiska mamma.
-----------------------------------------------------------
Kapitel 33 nu, förlåt för att det dröjde, men skolan har ju börjat nu och så.
tycker att det blev lite tråkigt men det får väl gå.
KOMMENTERA <3
Tack, för att ni läser min blogg, tack <3
//Rebecca <3
