writeaboutsaade.blogg.se

En blogg om Eric Saade, med Eric Saade

TIMELESS-KAPITEL-22

Kategori: Timeless

-          Vilken jävla idiot han är, alltså fyfan, han är ju sjuk.

 Eric kollade på mej och hans kinder var våta. Det högg till i hjärtat av att se honom ledsen så jag torkade snabbt hans tårar innan jag sträckte mej upp och kysste honom, han la sej ner på sanden ochjag la mej över honom. Vi kysstes och myste innan vi satte oss upp igen och jag sa:

-          Jag var inte klar! Jag skrattade till och han log mot mej.

-          Vi har hela livet på oss, så berätta du hur lång tid det än tar så ska jag alltid lyssna på dej.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

                                      

 

-          Då fortsätter jag väl då, sa jag och log.

Eric  log som svar och jag fortsatte med:

-          Men bara om jag får en kyss först...

-          Självklart, svarade han och log stort.

Han böjde sej ner och kysste mej och jag fortsatte:

Sen flyttade jag ju hit och träffade den mest underbaraste peronen i helaste världen, och jag blev ihop med honom och sen så mötte jag Victor igen på mitt jobb nere på Ica, och ja han sa inget direkt och jag gick hem som om allt var normalt. Jag visste inte om jag skulle orka gå till jobbet nästa dag men så kom jag hem. Och möttes av ett underbart leende och det fick mej att gå till jobbet dagen efter. Men den dagen blev ju inte så bra.

Det var inte slagen som gjorde ont inte alls om du jämför med det som hände senare för det gjorde så mycket mer ont...

-          Sen nu är jag lycklig igen när jag får vara med personen som jag älskar mest i hela mitt liv...

-          Jag älskar dej också Alice, Över allt annat.

-          Eric, jag är så glad över att jag har träffat dej, du fick mej att vilja leva livet igen.

*

Vi hade suttit nere vid vattnet nästan hela dan och bara prata om allt och inget men det började bli kallt och Eric sa:

-          Jo Alice, alltså ehh... jag skulle vilja fråga dej en sak?

-          Aa? Hade det hänt något eller?

-          Jo, skulle du vilja flytta ihop med mej? Alltså bara om du vill.

Jag bara gapade och kollade på Eric, han sänkte blicken och jag förstog att han blev ledsen och trode att jag inte ville. Jag drog upp hans ansikte och kollade honom i ögonen och sa:

-          JAAAA, jag vill jättegärna flytta ihop med dej.

-          Menar du det?

-          Självklart...

-          Vad sa du? Jag hör nog inte, jag tror jag blev döv.

-          Ojj hehe förlåt.

Eric började skratta och jag med, jag var så lycklig nu när det hade löst sej mellen mej och Eric.

-          Så ska vi åka hem då? Det börjar bli kallt, sa jag och reste mej upp.

-          Aaa. Svarade han och log.

Vi reste oss och gick bort till bilen och åkte hemmåt.

*

Vi hade kommit hem, ätit och sett på en film och jag höll på att somna lutad mot Eric.

-          Sover du Alice? Sa Eric och skrattade till.

-          Nej, jag bara kollar på insidan av ögonlocken, sa jag trött.

Eric började skratta men sa sedan:

-          Hahahah, okej så du vill inte gå och lägga dej då?

-          Nej då, sa jag och fick hålla mej för skratt.

Min natthumor är den sämsta man kan ha, jag tycker allt är roligt.

-          Näähä, då får väl jag gå och lägga mej själv då, Eric reste sej upp och jag slog snabbt upp ögonen och sa:

-          Nej, det gör du inte. Jag började skratta och Eric skrattade han med och sa:

-          Kom då.

Eric sträckte ut sin hand och jag tog den och reste mej upp.

*

NÄSTA MORGON ERIC’S PERSPEKTIV:

 

Jag vaknade och kollade på Alice, hon var så söt och jag var verkligen glad att jag och hon hade förlåtit varandra. Jag gav henne en kyss på pannan och la mej ner igen. Mobilen började ringa och jag sträckte mej för att svara.

”-Eric?”

”- Tja Eric, J-sooon, vad göru?”

”- Sover?” Svarade jag trött.

”- nu?”

”- mmm” jag kunde inte låtabli att le åt honom.

”- vi ska skriva musik idag ju...skapa magi, You know.”

”- aaa juste”

”- kom till studion om en timme då?”

”- klockan nio då?”

”-Aaa, ska jag hämta dej eller?”

”- nää, vi ses nio.”

”- bra, hejdå”

”- godnatt”

Han skrattade som svar och jag la på. Jag kollade ner på Alice som hade vaknat.

-          Vem var de? Hon kollade nyfiket på mej och jag skrattade till.

-          J-son, jag ska vara i studion om en timme.

-          Okej, så du ska gå nu då? Frågade hon och kollade upp mot mej.

-          Nää jag skulle vara där om en timme...

-          Så jag åker om en timme. Fortsatte jag.

Hon skrattade och jag pussade henne och hon la sej mot mitt bröst.

 

30 MINUTER SENARE ALICE’S PERSPEKTIV:

 

Eric hade gått upp för att duscha eftersom han skulle till jobbet idag och jag försökte tänka ut något sett att fördriva tiden på tills han kom hem igen. Eric kom in i rumet och jag mej en slängkyss och jag log mot honom innan han gick till garderoben för att välja kläder. Jag och Eric hade bestämt oss för att börja flytta ihop om några veckor, Eric skulle till paris och jag skulle hem till Göteborg och spela cup, så efter det skulle vi flytta ihop. Jag var verkligen glad att jag hade hittat Eric och blivit tillsammans med honom. Han betydde allt för mej.

-          Vad tänker du på? Frågade Eric och satte sej på sängkanten.

Han var verkligen så snygg, han hade fått på sej ett svart linne och en kofta utan ärmar med ett par slitna jeans till.

-          Dej, sa jag och böjde mej fram för att kyssa honom.

Han log och jag reste mej upp och gick till min lilla påse jag hade mina kläder i här hos Eric. Jag drog fram svarata jeans och till det en vit t-shirt med texten ”tröjan du hatar”. Som i Norlie och kkv’s låt, dom två är helt underbara och jag var ett stort fan av dom. Jag gick in på toa och bytte om och sminkade mej lätt, när jag kom ut stog Eric redo i hallen för att gå till jobbet.

-          Den där tröjan? Är inte det en låt? Eric kollade på mej och jag log och svarade:

-          Jo, Norlie och kkv har ju gjort låten.

-          Juste, men du jag måste gå nu, han log tillbaka.

-          Har inte du glömt något? Jag kollade på honom och han flinade och svarade:

-          Nää, vad skulle det va?

Jag gick fram till honom och jag honom en lång kyss som han snabbt besvarade.

-          Det tillexempel?

-          Haha, jo det glömde jag ju, och därför måste jag ha en till, han skrattade.

Han kysste mej och sedan sa vi hejdå och han åkte, min mobil började ringa och jag gick in i sovrummet för att svara.

 

”- Alice?”

”- Hej Alice, det är Gurra”

Gurra eller Gustav var min tränare i fotbollslaget och han ringde mej då och då inför en match, han var som en extra pappa som engagerade sej i mitt spel eftersom att min övriga familj inte brydde sej speciellt mycket. Jag hade känt och umgåts med Gustav sedan jag var liten.

”- hejdu ,det va ett tag sen”

”- ja, tyckte det var på tiden att ringa nu haha”

”- vad har du på hjärtat då?” frågade jag med snäll röst, jag höll mej för skratt för att det skulle värka trovärdigt.

”- jo, du vet cupen som ska spelas om två veckor?”

”- aa?”

”- Vi ska ha en träningsmatch inför den och vi behöver dej”

”- aa visst, självklart men när är den då?”

”- fredagen den 2 september”

Cupen började på Lördagen efter alltså den tredje september. Och jag hade planerat att åka hem till Göteborg den första för att hinna va med vänner och sånt.

”- aa men visst, jag kommer”

”- vilken dag kommer du då?”

”- ja isåfall kommer jag den sista augusti, alltså om exakt 14 dagar” jag skrattade till.

”- bra, vad har du för dej annrs då? Hörde av din morbror att du vart på sjukhus och hade skaffat pojkvän haha”

Tomas och Gustav hade vart bra vänner, Gustav var också en utav mina närmsta vänner, han var 24 år alltså 5 år äldre än mej.

”- öhh, har han skvallrat? haha, jo det stämmer”

”- hmm, brabra bara det inte går ut över spelet, jag menar gulligull och sånt mellan matcherna”

”- du kan va lugn han ska till Paris när jag kommer haha”

”- åhh vad skönt.. är han snäll då?”

”- världens snällaste” svarade jag och log.

” och snygg?”’ Gustav gjorde sej till och lät väldigt intresserad och jag skrattade åt honom innan jag svarade:

”- ja, ja det är han.”

”- hur ser han ut då?”

”- han...öhhm” Gustav avbröt mej med:

”- jag skoja jag vet att det är Eric Saaaade”

”- Saade ja, haha”

”- men jag måste rusa nu, ring när du är här då”

”- aa, hej”

”- Hej”

Jag la på och småskrattade för mej själv, jag kom på att jag inte träffat Ebba sen jag och Eric blev ihop och det var tre månader sen ungefär. Jag tog fram mobilen igen och leta upp Ebba i kontaktlistan och klickade på Ring.

”- Ebba?”

”- HEEEJ”

”-ALIIIICE, vad kul, det var länge sen du”

”- haha aa, ska vi träffas eller något?”

”- Aaaa, visst Starbucks om 40?”

”perfekt” svarade jag.

”- då ses vi snart då”

”- Aaa, hejdå”

”- hej”

Jag la på och gick för att platta mitt hår.

 

40 MINUTER SENRAE UTANFÖR STARBUCKS ALICE’S PERSPEKTIV:

 

-          Hej, jag gav Ebba en kram som hon besvarade.

-          Ska vi gå in? Fortsatte jag och kollade på henne.

-          Aa, det gör vi.

Vi gick in och beställde varsin bulle och cola, vi gick och tog ett bord, det som vi hade sist, även det som jag och Eric hade suttit vid.

-          Så vad har hänt under dom här månaderna då? Jag kollade på Ebba som log och sa:

-          Jag är kär, hon log större.

-          I Calle? Sa jag och kollade på henne med ett leénde.

-          Japp, han är helt underbar och vi ska flytta ihop snart.

-          Du skojar? Gud vad kul för dej.

-          Aa verkligen, jag skulle ringt tidigare och berätta och så men jag har inte hunnit, jag har vart hemma hos Calle och sådär.

Ebba hade precis som jag flyttat till Stockholm och eftersom att vi är bästisar alla tre, jag Calle och Ebba så träffades vi så ofta vi kunde och hade tid.

-          Ja, han var ju hos mej också för ett tag sedan.

-          Alice?

-          Aa? Svarade jag och kollade på Ebbas oroliga blick på mej.

-          Ja, Calle berättade detdär om Victor och, Snälla förlåt för att jag inte ringde eller något, verkligen, jag kännder mej som världens sämsta kompis.

-          Det är lungt, Ebba verkligen, och du är världens bästa kompis, du och Calle haha.

-          Säkert? Förästen har du tänkt på att min Calle också heter Calle? Hon skrattade.

-          ?

-          Ja Calle i Göteborg och min Calle.

-          Aha du menade så, haha aa det har jag faktiskt.

-          Då får vi döpa om den ena, fortsatte Ebba.

-          Aa, Calle med snickarbyxorna får ”våran” Calle heta då haha.

Calle var snickare och därför fick han heta Calle med snickar byxorna.

*

Ebba och jag hade vart och shoppat några timmar och nu satt vi på en brygga vid vattnet.

-          Shieet, asså hur klarade du dej på sjukhuset igentligen? Va det inte ensamt? Ebba kollade på mej och jag svarade:

-          Nej, det var det inte. Jag kände hur mitt leénde blev större och större när jag tänkte på Eric.

-          Vem är han? Ebba kollade på mej med en ”allvarlig” blick.

-          Vem?

-          Han som du ler åt?

-          Ingen...

-          Lääägg av, jag ser det på dina ögon, dom glänser ju och du ler som en idiot Alice.

Jag skrattade åt hennes sätt att beskriva mej.

-          Eric heter han... jag kollade mystiskt på henne.

-          Mhm, är han snygg då? Hur länge har ni vart ihop? Hur ser han ut?

-          Öhhm, han är snygg, ja världens snyggaste, vi har vart ihop i kanske två och en halv månad, eller snart tre.

-          Ojj då, haha hur ser han ut då?

Jag visste inte riktigt hur jag skulle flika in att det var Eric Saade jag pratade om men jag fick en idé.

-          Jo, du vet hur han ser ut.

-          Va? Hur skulle jag kunna det? Ebba tittade på mej och försökte härma min allvarliga blick.

 

EBBA’S PERSPEKTIV:

Hur skulle jag kunna veta det? Haha Alice såg så lurig ut, och framförallt så såg hon så underbart lycklig ut. Jag väntade på att hon skulle svara.

-          Jo, du försåt alltså, han eller aa alltså han...

-          Vaddå? Vad heter han i efternamn då? Jag skrattade åt hur hon skulle förklara och hennes min.

-          Sa...Saade. hon kollade oskäkert upp på mej.

Eric Saade... min bästa vän är ihop med Eric Saade,,, jag försåt verkligen att Alice är så lycklig och jag är så glad för hennes skull.

-          AHHHHHHHHHHHHH, du skojar?

-          Nääääää, sa Alice började skrattade när jag skrek.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vääääldigt långt kapitel, och ett dåligt slut tyvärr :( men fick avsluta där för annars hade det blivit flera sidor längre haha :)

KOMMENTERA <3

TACK, för att ni läser min blogg, utan er skulle den inte finnas, Tack <3

//Rebecca

 

 

 

 

 

Kommentarer

  • Natalie säger:

    Nu var det min tur att få tårar i ögonen! SÅÅÅ SJUKT BRA! Sluta aldrig skriva, för jag älskar verkligen att läsa dina noveller :D Sååå bra <3

    2012-08-12 | 01:13:51
    Bloggadress: http://saadestorie.blogg.se

Kommentera inlägget här: